Hej gullisar!
Det slog mig precis att det faktiskt är Thanksgiving idag, dagen då man ska ge lite extra uppmärksamhet och tanke till allt som man är tacksam för i sitt liv. Det kan låta djupt, och det är det, men samtidigt är det så viktigt att faktiskt lägga lite tid till reflektion kring sånt. Precis som alla andra så har jag mitt skit och mina hjärnspöken, men just idag väljer jag ändå att fokusera på allt det där som jag är tacksam för.
När jag tänker efter så har jag så väldigt mycket att vara tacksam för. Min hälsa. Alla möjligheter jag har fått i livet, alla äventyr jag har upplevt. Allt jag har lärt mig och alla underbara människor som jag har träffat, främlingar men också mina nära och kära som alltid finns där för mig. Och så han med stort H, han som får mig att inte tvivla en endaste sekund på hans kärlek till mig, för den lyser rakt igenom hans gnistrande ögon.
Sist, men definitivt inte minst: jag är så tacksam för mig själv. För mina ambitioner och det jag har åstadkommit och för att jag ständigt utmanar mig själv. För min vänlighet, omtänksamhet, min sprudlande energi och mitt jävlar anamma. För min kropp, som får mig att känna mig snygg och kvinnlig, men kanske framförallt, kroppen som bär mig genom livet. Kroppen som kan ge en hjälpande hand eller en kram när det behövs. Kroppen som är stark, som orkar springa långt och lyfta tungt. Kroppen som orkar med alla mina galna påhitt, min superkropp. Fina du, gör dig själv en tjänst: fundera på vad du är tacksam för, jag är säker på att listan kan göras lång.
I AM THANKFUL FOR ME, AND YOU SHOULD BE TOO!
