Något som jag fascineras väldigt mycket av är det här med kemi och attraktion mellan två människor. Nu senast när jag var singel så bestämde jag mig för att skaffa både Tinder och Badoo, för jag ville skaffa mig en egen uppfattning om det där som alla hypade så mycket.
Jag minns speciellt en kille som jag pratade med och som jag även gick på en dejt med. Vi hade hur trevligt som helst och skrattade i flera timmar, men när vi sa hejdå så kunde jag inte skaka av mig känslan av att det var något som inte var helt rätt. Jag tänkte att det kanske berodde på att vi bara hade träffats en gång, att vi inte kände varandra. Lite senare fick jag ett sms från honom där han tackade för dejten, men förklarade att det var något som saknades i vår kemi. Och där hade jag mitt svar, för jag förstod direkt att det var samma sak som jag känt.
Några dagar senare gick jag på dejt med en ny kille och jag blev tagen med storm. Jag kan inte riktigt förklara det med ord, men ibland så bara vet man. För en vecka senare befann jag mig på vårt hotellrum i Milano och bara tittade förundrat på främlingen som låg bredvid mig. Det enda jag fick ur mig var “Jag vet inte riktigt vad det är som händer.. men jag tror att jag faller för dig”. Och jag minns hur fascinationen höll mig vaken om nätterna, hur jag i veckor levde på några timmars sömn per natt eftersom min hjärna och mitt hjärta var alldeles för uppe i varv för att kunna somna.
Jag kan inte sluta förundras över det, för hur går det egentligen till? Vad är det som gör att vissa människor stöter ifrån varandra, medan andra dras till varandra som magneter? Jag vet inte, men jag tycker att det är helt magiskt. Och för er som undrar, ja – den där främlingen i Milano är fortfarande han som får mitt hjärta att slå ett extra slag.
