Imposter Syndrome – att leva med rädslan av att vara en bluff

Ja snälla, kan vi snacka lite om imposter syndrome? Det är 7 år sen jag tog examen och signade mitt första jobb inom IT-branschen, en plats som trainee på ett juniorkonsultprogram tillsammans med min BFF från KTH, herregud så stolt jag var. Men trots vetskapen om att jag knipit en av två eftertraktade platser bland hundratals sökande, så var det något som gnagde.. Jag fick jobbet i juni och skulle börja jobba i augusti, men istället för att vara glad och bara njuta av ledigheten kämpade jag hela den sommaren med en känsla av att jag bara måste haft tur som fick jobbet, att de bästa kandidaterna hade tackat nej och att det var därför jag erbjudits den här platsen. Att när jag väl började i augusti skulle de inse att jag inte alls var så duktig som jag lyckats få dem att tro.

Det hemska är att det här är något som jag kämpat med ända sen dess. Jag vet ju egentligen att jag inte är en bluff på något sätt och att jag inte lurat någon, men hur mycket jag än har växt och utvecklats under de här 7 åren så har jag inte lyckats skaka av mig känslan av att jag gått runt i för stora skor, att jag inte är tillräcklig. Att någon gång, snart, så kommer ”de” att komma på mig. Att ständigt vara sin egen största kritiker är hemskt. Och hur tusan tacklar man egentligen en sån här grej? Att gå till chefen och säga ”jag är inte så duktig som du tror” känns inte riktigt som ett alternativ va? Det har i alla fall inte varit det för mig. Det som har funkar bäst för mig är att anamma ett ”Fake it til you become it” mindset, dvs att fortsätta köra på tills jag själv inser att jag visst kan, och att jag inte bara kan utan faktiskt är riktigt grym på det jag gör.

Jag har aldrig riktigt pratat högt om det här, men jag har förstått att det s.k. ”Bluffsyndromet” tyvärr är väldigt vanligt och känner att det är alldeles för viktigt för att inte prata om. Jag skrev om det här på mitt Instagram-konto igår och av reaktionerna att döma så är ni många som också tampas med det. Min förhoppning är att vi ska kunna bolla idéer och ge pepp för att försöka hjälpa varandra <3

Vad jobbar jag egentligen med?

 

Jag får ofta frågan ”vad jobbar du egentligen med?” och jag förstår att det kanske inte är helt uppenbart eftersom det ju faktiskt är något helt annat än det jag gör via mina sociala medier. På ett sätt jobbar jag ju med mina sociala medier också, men nu syftar jag alltså på mitt ”vanliga” heltidsjobb. Där jobbar jag som IT-konsult på ett konsultbolag som heter Avega.

Vadå IT-konsult? Vad betyder det egentligen? Ja jag vet att det är lite otydligt vad en IT-konsult egentligen gör och för de allra flesta så känns det nog väldigt luddigt. Jag tror att det beror mycket på att det är en roll som kan betyda så många olika saker. Det finns olika former av konsultande och det finns nog egentligen inget rätt eller fel.

För mig innebär det att jag (för det mesta) är uthyrd till en kund på 100%, så just nu sitter jag i ett projekt hos Nordic Entertainment Group som går ut på att bygga nya webben för Viasat, superkul. Jag gillar variation och har gärna en blandning av olika roller. I det här projektet är jag dels ansvarig för planering och själva leveransen av projektet, dels ansvarig för mitt team och strukturering av vårt dagliga arbete, vilket kan vara ganska krävande ibland eftersom halva teamet sitter i Finland. När jag har tid över så kodar jag också (japp, det bor en liten nörd i mig, haha), men just nu blir det inte så mycket kodande.

Det bästa med mitt jobb är nog att det är så flexibelt. Jag har egentligen inga fasta arbetstider och jag kan i teorin arbeta var som helst ifrån så länge jag har min dator och en stabil internetuppkoppling. I praktiken är det ju så att det är lättast för mig att sköta mitt jobb om jag spenderar mestadels av min tid hos kunden, med mitt team. Men jag brukar försöka variera det med att jobba från mitt konsultbolags kontor och ibland även jobba hemifrån. Även om det finns många fördelar med att sitta på plats på kontoret, så är det så lugnt och skönt hemma vilket gör det mycket lättare att fokusera 🙂 Min enda fasta tidpunkt är att vi har morgonmöte varje dag vid 9:30, men annars jag kan styra mina tider själv så länge jag får ihop rätt antal i slutet av varje vecka. För det mesta jobbar jag 8 timmar om dagen, men det är väldigt skönt att veta att om jag t.ex. vill ta en långlunch så kan jag göra det och stanna kvar lite längre, eller komma in tidigare nästa dag. Nu när jag är van vid den här typen av flexibilitet så har jag svårt att se att jag någonsin skulle kunna gå tillbaka till ett jobb med helt fasta tider.

Helsingfors: tidig morgon och fluffig hotellsäng

 

Ja, igår ”morse” ringde klockan vid 04:00. Herregud, det känns helt surrealistiskt. Även om jag ofta vaknar tidigt så är den tiden extrem även för mig. Varför vaknade jag så okristligt tidigt då? Jo, jag skulle nämligen med flyget till Helsingfors vid 6:30. Det var dags för ytterligare ett besök hos mina finska kollegor och eftersom de är i en annan tidszon så känns det som att halva arbetsdagen har gått om jag skulle ta ett senare flyg dit. Jag var svintrött på planet och ville gärna passa på att sova en extra timme, men bakom mig satt ett glatt gäng grabbar som inte verkade ha en endaste tanke på att sova.. de kacklade hela resan! Som tur var fick jag mig lite extra sömn till slut 🙂

 

 

När vi var färdiga med dagens jobb checkade jag in på mitt hotell, den här gången Clarion Hotel Helsinki. Hotellet är nybyggt och var verkligen riktigt fräscht. Dessutom väldigt trevlig personal, kan absolut rekommendera hotellet.

 

 

Hittade den här mysiga skylten på en hylla i lobbyn. En viktig påminnelse <3

 

 

Hotellet på avstånd. Högst upp på våning 16 finns både pool, gym och bastu. Jag hade med mig både bad- och träningskläder, men var alldeles för trött för båda delarna.

 

 

Sängen var så fluffig och skön att jag ”råkade” somna med datorn på magen, hehe. Vaknade någon gång vid midnatt, ringde D för att säga godnatt, tvättade bort sminket och somnade om igen. Sov som en prinsessa hela natten, helt magiskt!

 

 

Frukostbuffén var inte jättestor, men innehöll det nödvändiga. Ja såsom fruktsallad, croissanter och Nutella 😉 Jag hann inte riktigt njuta av min frukost dock, för jag insåg i ren panik att min telefon lurat mig tidsmässigt och när jag trodde att klockan strax var 8 var den alltså 9. Paniken som uppstår osv. Men det löste sig, så som det mesta brukar göra. Jag och mitt team hade ytterligare en produktiv dag och jag har en bra magkänsla inför resten av veckan.

 

 

På flyget hem var jag verkligen mitt uppe vid solen och det var så himla härligt. Jag brukade inte alls tycka om att sitta vid fönsterplats på flygplan förut, men det har ändrats ganska nyligen. Jag tror att det som kändes jobbigt var att jag upplevde det som lite klaustrofobiskt, men nuförtiden kan jag inte få nog av att titta ut genom fönstret på himlen och alla fina moln. Det känns så overkligt att vara mitt bland molnen och jag blir så lugn av det. Vyn från flygplansfönstret har kommit att bli en av mina favorit-utsikter <3

Smygstart på nya jobbet

Ni som följer mig på Instagram kanske såg att jag gjorde en snabbvisit till Finland nu i veckan. Jag börjar ju egentligen inte på mitt nya jobb förrän på måndag, men jag var där för kickoff och workshops med mitt blivande team. Flyget gick vid 7 på morgonen så jag var uppe med tuppen och herregud så trött jag var, men vädret utanför var fantastiskt fint.

Jag sov i stort sett hela flygresan, men vaknade till ett par gånger och passade på att knäppa en bild. Jag tycker att den här typen av utsikt är så himla fin, det är liksom något.. lugnande kring att titta ut och se moln och klarblå himmel.

Teamet var supertrevliga, vi fick mycket gjort och det var faktiskt kul att börja jobba lite smått igen. Jag har känt mig lite rastlös under ledigheten och jag tror att jag kommer må bra av att få lite mer rutin på vardagen igen.

Utsikten utanför mitt hotell, så fina färger!

På kvällen tog teamet med mig ut på stan. Det var mitt första besök i Helsingfors, så jag fick en liten rundtur på stan som avslutades med ”the best burger in Helsinki” på Friends&Burger. Jag måste erkänna att det var en riktigt bra burgare och kul att få besöka ytterligare ett nytt land 🙂