Kickstart på veckan

God morgon. Måndag och jag kickstartade veckan med ett härligt box/fys-pass på Allstar Training Center. Jag kör en testmånad med Bruce just nu, så jag försöker att testa på lite olika typer av träning. Klassen började strax efter 7 och eftersom jag ofta brukar träna närmare 6 så kändes det som en mysig sovmorgon 🙂 Jag mötte upp Isabella och så körde vi igång.

Jag började med att fråga instruktören om jag kunde få låna ett par handskar varpå han svarar ”absolut. Alla är rädda första gången, men det är ingen fara”. Alltså då om något bnlev jag ju lite nervös och undrade vad tusan det var jag hade gett mig in på. Jag har ju inte kört mer kampsport än några boxningspass på SATS och jag förstod ju på en gång att det här var lite mer avancerat än det om man säger så 😛

Hur gick det då? Hur bra som helst om jag får säga det själv. Vi körde i par och turades om att slå och sparka i olika kombinationer. Då och då pausade vi själva fightningen och körde burpees, armhävningar eller situps. Passet avslutades med att krama ut det sista ur benen med squat-hopp och hoppande utfall, döden haha. Jag var riktigt trött efteråt och det var verkligen en härlig start på dagen 🙂

Boxning – träning och terapi i ett

Igår mötte jag upp Lisa för ett boxningspass efter jobbet. Jag skrev ju om hur jag verkligen inte tycker om att träna på kvällen, men är det ett härligt pass med en vän så gör jag det gärna 🙂 Vi var på boxning i december första gången och tyckte att det var så kul, så nu var det dags igen.

Det som jag tycker är så härligt med boxningen är dels att det är både konditionsträning och styrketräning i ett, dels att man sig lite terapi på köket, haha. Hon är grymt stark den där Lisa, så dagens blåmärken skyller jag på henne om vi säger så 😉

Var din egen hejarklack

Dagens träning var ett svettigt boxningspass med Lisa och alltså dear lord var jobbigt det var, haha. Det är verkligen riktigt bra träning för hela överkroppen och dessutom för benen och inte minst för flåset. Det är härligt när man kan kombinera träning och terapi tycker jag, för visst är det något terapeutiskt över att gå på ett boxningspass ändå?!

Jag kanske inte ser lika skrämmande ut som Mike Tyson eller Rocky, men känslan av att stå där och veta att man ger allt man har i varenda slag, varenda spark.. det är helt magiskt. Svetten rinner nerför pannan, det är tungt att andas och mjölksyran knackar på hos musklerna. Det enda som existerar är jag och min motståndare, allt runtomkring försvinner. Så jag krigar, mot hjärnspökena och den där lilla rösten som säger att ”du orkar inte mer”. Jag behöver ingen boxningsring eller publikhav. Det är jag som skapar showen och istället för att vara min egen värsta fiende, så bestämmer jag mig för att vara min egen hejarklack.

Jag hoppas verkligen att Du kan känna på samma sätt. Snälla du, var inte så hård mot dig själv. Försök istället att jobba på att bli din egen bästa vän och största supporter. Du är så värd det. Puss!